Kategorier
Europa 2022

Den långa dyra men udda vägen till Danmark

Nästan oändliga är de tillfällen då vi färdats från Sverige till Danmark på olika sätt. Den här gången valde vi en för oss mycket udda väg: via norska Hardangervidda och färja från Kristiansand.

Vägen var längre och färjan var dyrare, men vi tyckte att vi fick valuta för pengarna och tiden: vackert, stressfria och bra vägar som gjorda för åtminstone mindre husbilar, många ställplatser/campingar och möjligheter att fricampa. Och till vår stora förvåning hittade vi den billigaste dieseln i liten by uppe på berget (21 kr jämfört med 24 då vi lämnade Sverige).

Väderutsikterna gjorde att vi avstod den riktigt långa omvägen via Geiranger (som vi tidigare beskådat) och tog istället sikte på Geilo via värmländska Töcksfors.

Första norska natten tillbringades på den gamla banvallen vid Gullaugkleiva med utsikt över Drammen och en vacker gång- och cykeltunnel.

Ett par andra nyttiga tips: undvik Osloområdets trängsel på motor- och betalvägar och åk istället tunnel under Oslofjorden mot Drammen. Skulle du ändå köra vilse; skaffa kostnadsfria appen Epass24 som tar hand om dina eventuella bro- färje- och motorvägsavgifter (själva lyckades vi tydligen undvika alla…).

Numedalen, Norefjorden, Uvdal och Skurdalsvatnet klingade platserna som passerades mot nordväst.

Den som nu inte orkar läsa längre, kan ta en snabbtitt på filmen nedan för att ta del av ”resan i korthet”.

Den 150 mil långa, dyra men udda vägen mellan svenska Brevens bruk och danska Varde.

Om vägen till Geilo var vacker, så var den ännu vackrare söderut mot Eidfjord, Sørfjorden och Odda, möjligen lite bistrare på grund av vädret. Konstaterade dock att det kan vara värre vintertid med tanke på snöpinnarnas höjd!

Vid Haugastøl kom vi i kontakt med resans första vägnära snö.
Längs Sørfjorden gäller det att inte ha bråttom, särskilt med en holländare framför dig som vill se och njuta av allt!
Vi valde att stanna till och inhandla lokala moreller i massor!

Efter Odda och Skare lämnar vi havsnivån och rattar uppför Hardangerviddas sydliga branter. Skogen övergår till fjällvidder medan vi klättrar uppför ”italienska serpentinvägar” och passerar en hel del vägarbeten och ”tyska umleitung” som tar sin tid…

Väl uppe på höjden var det så vackert att vi glömde att leta efter nattläger med vatten och utsikt, som det fanns massor av.

Med hjälp av appen Park4night hittade vi till den gigantiska dammen Vatnedalsvatn, men där blåste det och saknades promenadstråk.
Istället blev det den 50 meter djupa dammen vid Sarvfossen.

Efter bilderna ovan så började det regna, och regna och regna… Nonstop ner till den sydnorska hamnstaden Kristiansand och väntan på färjan över till danska Hirtshals.

Trotsade regnet och vandrade runt parkeringsplatsen som låg på en bergsknalle vid namn Odderøya med fyrtorn och gamla kanonfästningar.

Vår Panna blickar mot Danmark från Odderøya lighthouse från 1832.
Både människa och hund blev som ”dränkta katter” och husbilen förvandlades till torkrum…

Katamaranfärjan behövde 3 timmar och 15 minuter att ta sig över Skagerrak till danska Hirtshals. Här kostar dieseln 20 svenska kronor och det finns ett ”Nordsøen Oceanarium”, väl värt ett besök.

Men efter berg och regn längtade vi nu till milslånga stränder och några dagars ”rast på stället”. Genom Jylland ner mot Danmarks västligaste punkt, mellan badorterna Blåvand och Vejers strand.

Därefter till dotter Karin med familj i Varde och den stora belöningen: obegränsat med röde pulser 😉

Translate »