Vi som åker och varför

Som son till “krigsflyktingar” känns det lite konstigt i dessa tider att åka mot strömmen: från trygga Sverige till Italien och andra länder i Sydeuropa där dagens flyktingar landstiger för att komma in i Europa.
Men, politiskt inkorrekt eller inte, så väljer vi ibland att fly hösten och vintern – och vardagen.

Vi som färdas är jag, Peter Kréjci, 69-årig före detta nyhetschef på Nerikes Allehanda i Örebro, min fru och före detta fritidsledaren Lisa som stått ut med mig i 41 år och själv hunnit bli 72 år.

Med på resorna är numera också familjens 5-åriga Lagotto Romagnolo-hund Panna. Och eftersom panna betyder grädde på italienska så är “grädde på livets mos” ofrånkomligt…

Till vår hjälp har vi en nyligen införskaffad Hymer Duomobile, byggd för två – med sovplats där fram och en u-soffa i aktern. Nu ska den ut på sin första långresa…

Började vårt husbilsägande 2012 med en 6,5 meter lång Hymer B-klass, tvärställd dubbelsäng där bak och taksäng där fram.

Efter tre år bytte vi till en Hymer B594 Premium Line av 2015 års modell. 6,99 cm lång och med en totalvikt på 4,25 ton. 3 liters turbodiesel, automatlåda, extra stora bränsle-, vatten- och avloppstankar, solceller på taket, dubbla bodelsbatterier, värsta multimediaanläggningen med gps, samt ugn och grill, stor markis och förtält. Cyklar, uppblåsbar båt och hundkärra får också plats i det stora garaget.

Förra gången körde vi på vinterdäck hela 1700 mil. Inte särskilt bra i Marocko, men väl i Sierra Nevada, Andorra och Sydtyrolen ;-)) Då kom även snökedjorna till användning.
Vintern 2013-14 körde vi på vinterdäck hela 1700 mil. Inte särskilt bra i Marocko, men väl i Sierra Nevada, Andorra och Sydtyrolen ;-)) Då kom även snökedjorna till användning.

Efter sju år som husbilsägare har det blivit några mil.

Juli 2012 gjorde vi en “vanlig” Europaresa genom Tyskland, Österrike, norra Italien, Schweiz, Bodensjön, Moseldalen och hemåt igen. Det kan ha tagit en månad eller så…

September 2013 till april 2014 blev det 1700 mil via europeiska västkusten, Marocko, Spanien, Andorra, rivierorna, Sydtyrolen och Moseldalen. Det blev 2 gånger 3 månader då vi parkerade husbilen i och flög hem från Spanien för att fira jul och nyår med barnen.

Hösten 2015 bar det av på en 1400 mil lång resa med övervintring på Sicilien. Åter hemma efter sju månader.

Våren 2017, färdades vi två månader genom östeuropa ner till Dubrovnik i södra Kroatien och tillbaka.

Juli 2018 bar det av mot Normandie, Bretagne, Champagne och Moseldalen under en stekhet månad.

April 2019 gjordes en 5-veckorsresa till Peters föräldrars hemtrakter i Tjeckien, Österrike, Italien, Moseldalen och tyska Östersjökusten.

September 2019 gjorde vi en “Tour de Danemark” guidade av danska vänner som vi träffat på Sicilien.

Mellan långresorna har det också blivit många kortare; Höga kusten, Norge, Vänern Runt, Grövelsjön och Dalarna, Västkusten, Öland, Danmark…

Långt tidigare, 1975-76, gjorde jag Peter en annan slags bilresa. Kanske lades redan då grunden till husbilsintresset varför bilden får hänga med som vår vinjett.

Bild: CONNY GUSTAFSON
Vad gör karln på bilden? Jag befinner mig i början av 1976 i Paraguays djungel tillsammans med fotografen.. Vår bil och bostad under ett halvårs resa genom Syd- Central- och Nordamerika har fastnat. I en bok innan avresan läste vi om två andra galningar som fastnat i Saharas sand. Lösningen var att gräva ner reservdäcket, fästa linan till winschen och dra upp bilen. Det fungerade…