Redan 1969 kom Crosby, Stills and Nash hit med tåget Marrakesh Express. Själva tog vi husbilen norrut från Agadir 25 mil på motorväg till staden.
Färden gick först över berg och kullar fulla av de tidigare rapporterade arganträden. Bergen övergick i en högplatå som bara var sand och sten – och den röda fosfaten som är landets viktigaste exportkälla just nu. Ödsligt och hett, men bra betalväg.
Framme i Marrakesh var friden slut. Hittade parkering intill gamla stadsmuren, så efter fem minuters promenad var vi mitt i smeten.
Den består av en marknad. Gigantisk och täcker både torg och alla omgivande gränder i gamla stadsdelen. Och kommersen slår rean på jättevaruhuset Macys i New York med hästlängder!
Vi bara gick och gapade, och slog ifrån oss alla inviter till bra affärer. Jag kunde dock inte låta bli att sätta mig i en barberarstol och få en rakning med kniv. Skönt.
Middagen på en träbänk och enkelt långbord i folkhavet mitt på största torget var både god och en upplevelse.
