Vi gjorde som de flesta olympier; dopade oss med lite höghöjdsvistelse. Det visade sig vara bra för oss, men inte för vår värmeanläggning.
På 1600 meters höjd i Canillo i Andorra började den gasoldrivna värmepannan låta mer än önskvärt. Och efter epostkontakt med tillverkaren Alde visar det sig att vår gissning var rätt;
På fråga om pannan kan på verkas av hög höjd fick vi svaret: ”Ja det gör den ,den kan gå lite oroligt på höga höjder. Man kan prova att skruva av skorstenshatten så att pannan får mer syre.”
Lisa mådde inte heller bra av den höga höjden, särskilt inte på 2600 meter där vi skidade. Men, nere på havsnivå mådde vi båda extra prima – och pannan fungerade åter som vanligt.
Kul att kunna lära nytt vid mogen ålder.