Vår långa resa började i krigets tecken då vi på nerresan passerade Hechtel, Ileper och Normandie. Och på hemresan hittade vi en för oss okänd bro som tydligen hade stor betydelse för att en viss Adolf kunde avpolleteras.
Från några underbara dagar i och längs Moseldalen åkte vi vidare mot Rhen och en flodnära camping i den lilla staden Remagen söder om Tysklands före detta huvudstad Bonn.
För dagen var det en stor tygmarknad (!) som lockade folk. Annars är det Ludendorff Bridge eller The Bridge at Remagen som är stadens stora dragplåster.
Av bron är det inte mycket kvar, men kring resterna har det byggts upp ett fredsmuseum.
Efter invasionen av Normandie sommaren 1944 hade de allierade fortfarande en lång och svår väg att ta sig fram till Berlin och Hitler. I vägen stod bland annat floden Rhen. Och den enda riktigt stora kvarvarande bron över floden var den 325 meter långa järnvägsbron i Remagen.
I mars 1945 lyckades delar av den amerikanska armén få kontroll över bron, och kunde skicka stridsvagnar och annan tung utrustning över till Rhenflodens östra strand, in i hjärtat av Nazityskland. Enligt många bedömare påskyndade detta slutet på kriget.
Det blev också slutet för själva bron. Slaget om bron och efterföljande tyska bombningar och sabotage hade tagit hårt på byggnadsverket från 1919. Så medan amerikanerna gjorde allt för att förstärka den skadade bron, så gav den helt plötsligt vika 10 dagar efter ägarbytet.
