Enligt hemsidan algarvekusten.nu är staden Tavira fortfarande oförstörd. Dit kom vi cyklande en dag i oktober. Förbi två golfbanor, några apelsinodlingar och ibland på vägrenen till N125 var det bara 13 kilometer till staden och en kall öl från vår husbil i Manta Rota.
Det vi såg, såg bra ut. Små torg, gamla trånga gränder och mycket uppbyggt kring kajerna på floden Rio Gilao som rinner genom staden.
Badaren måste dock förlita sig på badbuss, badbåt eller cykel för att komma ut till den riktiga stranden eller till badön utanför flodens utlopp. I båda fallen passeras de enorma vattenbassänger i vilka salt utvinns och där flamingosarna letar mat tillsammans med sina andra fågelkompisar.
Under rundturen med lilleputtåget funderade vi båda över vad en lägenhet eller ett hus här nere skulle kosta och hur det skulle utveckla sig ekonomiskt? Eftersom närbelägna turiststaden Faros med sin stora flygplats snart är överetablerad, och med spanska gränsen ganska nära, borde det bli en given prisstegring och framtida tillskott i pensionärskassan, eller?
