Efter snart tre veckor och 214 mil på väg kan det vara dags för en liten summering: hade vi åkt söderut från Örebro hade vi varit framme i Genua och Medelhavet och kunnat ta färjan till Sicilien. Men då hade vi missat en hel del upplevelser.
Måste helt enkelt hålla med en del tidigare talare: Sverige är fantastiskt! Och konstigt nog krävdes det för vår del en rejäl pandemi för att inse detta. Trots tre veckors resande så har vi väl bara hunnit skrapa på ytan, även om jag tror att Vildmarksvägen och Höga kusten tillhör landets finare sevärdheter.
Vi har nu rullat 50 mil från Umeå, genom Höga kusten, till hamnen i Härnösand.
Efter våra bestigningar bland Skulebergen, åkte vi till Höga kustens hjärta: Nordingrå socken. Här hann vi med att besöka Bönhamn – som saknar bra husbilsparkering. I grannbyn Barsta fanns en camping som drivs av en före detta örebroare som också säljer rökt fisk. Från båda fiskelägena går det turbåtar till den närbelägna fyren Högbonden, i dag ombyggd till vandrarhem.
Vi har också hunnit med att inhandla fyra olika sorters surströmming! Numera köps den i vilken lanthandel som helst. Det lärde vi oss redan för några år sedan vid ett besök på Ulvön där surströmmingens vagga en gång lär ha stått.
Vi hann också med en snabb titt på det osannolika allkonstverket/muséet Mannaminne. Går inte att beskriva i ord, så här kommer några bilder samt en länk att studera för den som vill veta mer.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mannaminne
Framme vid norra brofästet på Högakusten-bron var det dags för lunchrast. Det blev den i Barsta inköpta rökta siken på ett korntunnbröd från ett bageri med slogan ”I Stöde hittar du bästa bröde”. Allt sköljdes ner med öl från Sävar.
Solen har börjat gassa på vår gratisparkering på kajkanten i Härnösand. Flera dagars sol och värme utlovas, varför vi kanske drar oss mot ett svalkande bad?
Ett svar på ”Den här resan kan också bli ett Mannaminne”
Jag har inhandlat mandelpotatis! Men ingen surströmming!